maddeilondon

Idag har varit en mycket mycket bra dag! Jag har nämligen haft en playdate med den svenska aupairen Angelique och hennes "aupairbarn" Rayf. Angelique bor nämligen hos min värdmammas bästa kompis så värdföräldrarna ordnade en playdate för barnen eftersom Luke och Rayf är bra kompisar. Det var första gången jag och Angelique träffades, men vi klickade direkt, det var super kul :)

Playdaten gick över förväntan! Angelique och Rayf kom till vårt hus runt 11 för att hänga med oss på pankakstävlingen jag har pratat om sååå mycket. Den skulle börja halv tolv, men när vi kom dit så hade tävlingen precis slutat!!! Jag hade tydligen missuppfattat allt, tävlingen började 9.30 och slutade 11.30!!! SÅ vi missa hela tävlingen! Men pojkarna var inte så ledsena över det, utan vi köpte några pankakor som vi åt och sedan strosade vi runt bland affärer. Efter drygt en timme åkte vi hem igen. Dagen fortsatte sedan med att jag och Angelique kom på att det var ju fettisdagen idag :) Och båda älskar semlor, så vi kunde inte bara låta dagen gå förbi utan några semlor! Så vi drog med oss pojkarna till affären för att köpa ingredienser till semlorna. Men det var lättare sagt än gjort. Det fanns inga färdiga semel bullar, så vi fick baka allt från grunden. Det fanns ingen mandelmassa att köpa så vi fick köpa någon slags marsipan mandelmassa, och jästen fick man be personalen skära upp åt en på lagret i affären, jästen hade dom inte ute i affären. Så ja det var lite krånglit att få tag i alla ingrendienser. Vi fick åka till 2 affärer för att få ihop allt, så det tog 2 timmar, så ni kan ju gissa om pojkarna var glada över det? haha.

Att baka semlorna var väldigt roligt, men det gick inte riktigt som planerat. Bullsmeten vägrade jäsa!! Så det blev väldigt små semlor eftersom smeten inte jäste, jag vette fan vad det var för jäst han i butiken gav oss egentligen! Hahahah..

Så ja, resultatet blev inte riktigt som vi tänkt oss, men semlorna smakade kardemumma och med grädden och den så kallade mandelmassan, så kändes det nästan som man var hemma i Sverige igen, det var en otrolig skön känsla :)

Under playdaten hann vi även spela lite Wii och kolla på Dads Army. Och nu är jag helt slut, har varit igång hela dagen. Med två pojkar som älskar att busa, lekas och retas med varandra så har ens nerver, tålamod och energi verkligen satts på prov. Men det är så mycket lättare när man är två. Jag och Angelique var ett bra team idag :)

---

Imorgon åker Luke och hans pappa in till London så då har jag huset för mig själv och då blir det dom vanliga rutinerna. Städa, städa och åter städa. Och ta det lugnt. Idag bad mamman mig också om jag jag kunde städa hela huset sen på torsdag eftersom hon hennes vänninor kommer över. Jag hade lust att bara skrika. NOOOO I DON'T WANT TO BECAUSE THAT'S NOT WHAT AN AUPAIR DOES! IT'S NOT AN AUPAIR DUTIES! I'M NOT YOUR CLEANING LADY, I'M YOUR AUPAIR!

Men vet ni vad? Jag orkar inte hålla på att tjafsa med den här familjen. Det får vara som det är. För om jag säger emot så kanske dom hittar andra konstiga regler eller låter mig inte ha bilen, eller vad som helst. Så jag håller tyst istället, jag orkar inte bry mig längre. Jag rycker bara på axlarna och dumma saker dom säger till mig tar jag inte åt mig utan jag orkar inte lyssna. Som idag till exempel så pratade jag och mamman lite om hur jag tyckte playdaten var. Då sa jag att jag tyckte Angelique var en super härlig tjej som pratade super bra engelska. Och då svarar mamman såhär: Ja, om du hade velat stanna längre som kommer din engelska också bli bra och du kommer kunna umgås mer med den där tjejen. Men nu vill du ju inte stanna, du vill ju åka hem, så då kommer du inte kunna förbättra din engelska och du kommer åka precis när du har lärt känna henne och blivit kompis med henne. Det är synd.

AAAAAAAAAAAa!!! Jag orkade inte argumentera emot och säga att jag måste hem för jag ska söka till högskolan så jag måste hem och förbereda mig inför det. Jag orkade inte säga att 3 månader räcker perfekt.  Jag orkade inte säga att ni är konstiga och behandlar mig som städerska. Jag orkade inte säga någonting.  Jag sa bara yes, yes och gick.

Men jag vet att min familj inte beter sig normalt mot mig. Jag har ofta trott att jag överreagerat, men när Angelique var här, så reagerade hon också på att jag måste städa så mycket och att pappa är så sträng, kall och hård. Han var tjurig och dryg med Angelique. Så jag har rätt, min familj är konstig!

men, jag mår bra :) haha


Jag och Angelique i en maskerad affär :)


Luke, Rayf och Angelique :)


Luke är en älg :)


Dags att baka semlor :)








Våra semlor :) Vi färgade grädden blå.


Pojkarna tyckte inte im semlorna :( det gillade inte mandelmassan och kardemumman.


Vi var i alla fall super nöjda med våra semlor!